Nya sjukregler fr o m 1 juli 

Sjuka ska göras arbetslösa med den borgerliga regeringens politik

Så vill regeringen förvandla sjuka till arbetslösa

Den 4 juni 2008 ska riksdagen debattera och troligtvis också fatta beslut om regeringens lagförslag om nya sjukförsäkringsregler (detta förslag har nu klubbats igenom). Om inte ett antal borgerliga riksdagsledamöter röstar emot förslaget, kommer det att träda i kraft den 1 juli 2008. Vad lagförslaget innehåller är i praktiken ett program för att förvandla sjuka till arbetslösa.

Den sammanslagna konsekvensen av de olika förslagen i regeringens proposition 2007/08:136 »En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete«, blir att sjuka riskerar att »omklassificeras« till arbetslösa.

Regeringen vill dessutom införa en omvänd bevisbörda: Försäkringskassan kommer inte att behöva vänta på att alla möjligheter till återgång till den egna arbetsgivaren är uttömda. Det ska räcka med att det finns risk för att man inte kan återgå till sitt tidigare arbete. Då kommer Försäkringskassan att kunna dra in sjukpenningen och hänvisa till Arbetsförmedlingen.

ERSÄTTNINGSREGLERNA

RAMTID PÅ 450 DAGAR. När det står i förslaget att man har rätt till sjukpenning under 364 dagar inom en ramtid på 450 dagar, så är det inte bara den aktuella sjukperioden som räknas, utan även »gamla« sjukperioder. Se diagrammet med ett exempel!

Observera att när man räknar ihop tidigare sjukperioder ska alla dagar räknas som heldagar, även om ersättningen (som kan vara exempelvis sjukpenning, rehabpenning eller sjuk-/aktivitetsersättning – men inte dagar med enbart lagstadgad sjuklön från arbetsgivaren) har betalats på deltid.

MAXIMAL SJUKPERIOD

SJUKDAG 1: Karensdag. Ingen förändring föreslås.

SJUKDAG 2–14: Lagstadgad sjuklön. Ingen förändring föreslås.

SJUKDAG 15–364: Sjukpenning från Försäkringskassan, 80 procent av SGI multiplicerad med »korrigeringsfaktorn« 0,97 – vilket sänker ersättningsnivån till 77,6 procent. Det nya är tidsbegränsning av hur länge man kan få sjukpenning.

SJUKDAG 365–914: Förlängd sjukpenning från Försäkringskassan kan man bara få efter ansökan och under högst 550 dagar. Den beviljas bara om det finns särskilda skäl. Ersättningsnivån är 75 procent av SGI multiplicerad med 0,97 – alltså i praktiken 72,75 procent. För att få sjukpenning igen måste man ha varit frisk i minst 87 dagar.

SJUK-/AKTIVITETSERSÄTTNING

Försäkringskassan kan när som helst besluta att arbetsförmåga helt eller delvis saknas för alla typer av arbeten på arbetsmarknaden och att denna nedsatta arbetsförmåga är bestående. I så fall ska Försäkringskassan bevilja sjukersättning/aktivitetsersättning.

Nya tidsbegränsade sjukersättningar ska inte nybeviljas efter den 1 juli 2008. I viss utsträckning kan tidsbegränsade sjukersättningar dock beviljas även efter den 1 juli 2008 för sjukfall som påbörjats dessförinnan, men längst till och med december 2012. Aktivitetsersättningen (för personer som fyllt 19 men inte 30 år) berörs inte i dagsläget och efter 30-årsdagen kan tidsbegränsad sjukersättning beviljas, dock längst till och med december 2012.

REHABILITERINGSKEDJAN

Rehabiliteringskedjan är tänkt att ersätta den nuvarande sjustegsmodellen som Försäkringskassan ska använda för arbetsförmågebedömning och som har funnits sedan den 1 januari 1997.

SÅ HÄR ÄR DET TÄNKT ATT FUNGERA:

SJUKDAG 1–90: Försäkringskassan prövar bara om den sjukskrivna kan återgå till sitt vanliga arbete eller till ett tillfälligt anpassat arbete hos arbetsgivaren.

SJUKDAG 91–180: Försäkringskassan prövar om arbetsgivaren kan erbjuda omplacering. Denna prövning ska kunna pågå under tre månader, alltså sjukdag 90-180 – men redan under den tiden kan Försäkringskassan tvinga den sjukskrivna att söka annat arbete med hjälp av Arbetsförmedlingen.

Regeringen anser att det finns tre olika handlingsalternativ för vad som ska hända under sjukdag 91–180:

• Det står klart att den sjuka kommer att kunna återgå i arbete hos arbetsgivaren före sjukdag 180. Fortsatt sjukpenning betalas ut, inget krav på att söka annat arbete.
• Det står klart att den sjuka behöver rehabilitering (medicinsk eller arbetslivsinriktad) och att hon därefter kan återgå till arbetsgivaren före sjukdag 180. Fortsatt sjukpenning betalas ut. Inget krav på att söka annat arbete.
• Det finns risk för att den sjuka inte kommer att kunna återgå till arbetsgivaren före sjukdag 180. Arbetsförmedlingen kopplas in, den sjuka har tid på sig fram till sjukdag 180 med att söka annat arbete. Sjukpenningen ifrågasätts inte.

Det står klart och tydligt i propositionen att det inte är Försäkringskassans sak att pröva om arbetsgivaren har fullgjort sitt rehabiliteringsansvar. Det innebär att om arbetsgivaren lämnar ett intyg/utlåtande med innebörden att »Här finns inget för nn«, så kommer Försäkringskassan inte att gå vidare och kolla om det stämmer.

SJUKDAG 181–364: Sjukpenning beviljas bara den som vid sjukdag 180 helt klart kommer att kunna återgå till arbetsgivaren och som har en tydlig tidplan för detta. Detta kallas synnerliga skäl och de finns enligt regeringen bara vid »tydliga diagnoser«, med vilket regeringen menar cancer, als och väntan på transplantation av livsviktigt organ.

För alla andra ska Försäkringskassan pröva arbetsförmågan mot hela arbetsmarknaden. Den som till exempel bara kan gå tillbaka på deltid hos arbetsgivaren – och om denna deltid inte sannolikt snart blir heltid igen – ska räknas som arbetslös och därmed slussas ut till Arbetsförmedlingen för att börja söka sig ett heltidsjobb.

Regeringen anser att de allra flesta vid sjukdag 180 som ännu inte återgått till sin gamla arbetsgivare i samma omfattning som före insjuknandet, ska betraktas som arbetslösa. Sjukpenningen dras in och den sjuka ska försörja sig genom a-kassa.

SJUKDAG 181–364: Den som ändå lyckats klara sig igenom nålsögat vid 180-dagarsprövningen kan få sjukpenning i ett halvår till. Försäkringskassan kommer dock hela tiden att fortsätta pröva om det inte trots allt finns arbetsförmåga antingen hos den egna arbetsgivaren eller på arbetsmarknaden i övrigt. Om det senare – då blir den sjuka arbetslös enligt ovan.

SJUKDAG 365–914: Det ska vara möjligt för den som inte beviljas sjuk-/aktivitetsersättning att ansöka om så kallad förlängd sjukpenning. Ersättningsnivå 75 procent (i praktiken 72,75 procent). Denna sjukpenning kan man bara uppbära i 550 dagar. Den som har en »synnerliga skäl«-diagnos, bland annat cancer, kan dock få fortsatt sjukpenning på 80 procent under obegränsad tid.

VAD HÄNDER SEN?

Antingen bedömer Försäkringskassan att den sjuka har en bestående arbets-oförmåga, och då beviljas sjukersättning. Annars ska den sjuka anvisas någon form av »varaktig samhällsnyttig sysselsättning motsvarande hela deltagarens arbetsutbud« av samma typ som den som regeringen föreslår för de långtidsarbetslösa som utförsäkras efter 450 dagar i Jobb-
och utvecklingsgarantin.

Läs regeringens lagförslag. Klicka på länken nedan för att läsa regeringens proposition 2007/08:136 »En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete.

Skrivet av Madeleine Randqvist

Regeringens lagförslag

Nya A-kasseregler fr o m 1 juli

Antalet karensdagar ökar från fem till sju

Från den 1 juli förändras arbetslöshetsförsäkringen igen. Den här gången är det antalet

karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen som ökar från fem till sju dagar. Ytterligare två karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen. Det är resultatet av regeringens senaste beslut rörande a-kassan.

Bakgrunden är att regeringen vill få redan anställda att undvika glapp mellan anställningar.

Besparingar på 110 miljoner

- Tanken är att man ska stärka drivkrafterna för dem som söker jobb utan att de ska få mellanliggande

   arbetslöshetsperioder, säger Per Hollander på Arbetsmarkandsdepartementets analysenhet.

- Man räknar med att spara totalt 110 miljoner kronor under 2009.

För dig som medlem innebär detta att du inte får någon ersättning för de de sju första arbetslösa

dagarna i din ersättningsperiod. Om du blir arbetslös innan den 1 juli i år och påbörjar din

ersättningsperiod innan det gäller dock de tidigare reglerna om fem karensdagar.

Bara karens vid ny period

Om du har haft ett uppehåll i din ersättning från a-kassan och kommer tillbaka till din tidigare

ersättningsperiod behöver du inte göra någon ny karens. Ny karens ska bara göras då en helt ny

period påbörjas.

Regler vid deltidsarbetslöshet

Ersättning i kombination med deltidsarbete

Regeringen har den 21 februari beslutat om en ny begränsningsregel för ersättning i samband

med deltidsarbete. Den nya regeln träder ikraft den 7 april.

Nuvarande deltidsbegränsningsregler, både den så kallade sexmånadersprövningen och begränsningen av rätten att ta en ny ersättningsperiod i anspråk för sökande som har en tillsvidareanställning på deltid, kommer att upphöra. Istället införs en 75-dagarsregel.

75 deltidsdagar per ersättningsperiod

För veckor som en person utför eller deklarerar deltidsarbete kommer ersättning att kunna lämnas under sammanlagt längst 75 ersättningsdagar inom en ersättningsperiod. Resterande ersättningsdagar i perioden får endast användas för veckor då den sökande inte utför eller deklarerar något arbete. Deltidsräkneverket löper per ersättningsperiod, och börjar om från noll när den sökande tar en ny ersättningsperiod i anspråk. Begränsningen avser endast dagar med arbetslöshetsersättning, inte dagar med aktivitetsstöd.

Deltidsarbete definieras i förordningstexten som arbete som understiger den sökandes arbetsutbud per vecka. I praktiken kommer ersättning som lämnas i en vecka där den sökande arbetar i sådan omfattning att antalet ersättningsdagar reduceras enligt omräkningstabellen, att inräknas i de 75 dagarna. Även ersättningsdagar som lämnas i en vecka där den sökande påbörjar eller avslutar en anställning som motsvarar den sökandes arbetsutbud, kommer att räknas. Karensdagar räknas dock inte. Om den sökande deklarerar semester på sitt kassakort, kommer detta att betraktas som arbete.

Begränsningsregeln gäller samtliga anställningsformer: tillsvidareanställningar samt alla former av tidsbegränsade och intermittenta anställningar. Uppdrag som jämställs med förvärvsarbete och deklareras som arbete på kassakorten, ses också som arbete i deltidsräkneverket.

Begränsningsregeln börjar gälla från och med kassakortsvecka 0815. Deltidsdagar avseende

kassakortsveckor före den 7 april 2008 räknas inte, oavsett när dessa utbetalas.

Ensamstående med barn under 18 år

Sökande som är ensamstående och på grund av vårdnad eller umgänge har egna barn under 18 år boende helt eller delvis i sitt hem och har förbrukat 75 deltidsdagar, kommer att kunna anvisas till jobb- och utvecklingsgarantin. Den sökande ska styrka sina uppgifter till Arbetsförmedlingen genom utdrag ur folkbokföringsregistret. Uppgifter ska också lämnas på heder och samvete.